På en dansbana. En sån där gammaldags, med kulörta lyktor. Jag vet att de finns fortfarande, de bara gömmer sig. Väntar på att vi ska hitta dem. Och det är där det ska ske. Det är där allt börjar. På den gömda dansbanan. Med kulörta lyktor.
Drömmen är inte ny, och vi börjar alla bli gamla. Men det gör ingenting. Det är så irriterande vackert med de där lysande, färgglada bollarna i mörkret mellan träden. Liksom ramar in en längtan. En längtan om att dansa där mellan ljusen, mellan färgerna. Och har man en gång dansat där kan man dansa överallt. Det bara är så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar